The summer is here
Jävlar vilket fint väder det är!
Idag blir det mat i stensätra och förmodligen lite solning också. Ikväll blir det mys med Devin. Som jag längtat efter honom.
Heej så länge
Spindelmannen
Jag frågade Devin om han vill vara påskkärring imorgon på dagis, och fick till svar att det vill han absolut inte. Han vill vara spindelmannen!
För min del gör det ingenting om han vill klä ut sig till spindelmannen dagen till ära. Frågan är bara om det är ok för pedagogerna?
Vifåheltenkeltse
Tjaa
Rottinggrupp säljes
Ny grupp till ballen
Det kommer bli många glas rosé på ballen i sommar...det lovar jag!
Nu får det räcka!
Jag ska aldrig mer dricka!
Förutom nästa helg då det är födelsedagsfest i Söderhamn. Men efter det ska jag hålla mig borta från alkohol tills den 4e Juni.
Det får räcka nu!
Rainbow-cupcakes
Man ska egentligen ha frosting på också men det orka jag inte göra igår. Dom blev god som fan. Dom ser ut som ett slakt, men Devin (och förmodligen de flesta barn) tyckte att de var superfina iallafall.
Fina va?
Humbug
Vilken jävla humbug läkare man var till i lördags. Hon ger mig antibiotika, Kåvepenin rättare sagt. Visst, tänkte jag, skit bra, nu blir jag frisk fort som fan. Mmm visst, jag blir bra i öronen men sämre i övrigt. Det är inte kul så jag ringer till rådgivningen och frågar va de är för jävla fel på penicillinet som inte hjälper mig efter 5 dagar.
Nää, då är så att just kåvepenin tar inte bort virus i kroppen, utan bara inflammationer.
Meeeen skjut mig. Varför hade inte den lilla kvinnan till läkare kunna gett mig nå annat penicillin? Som tar bort allt skit man har i kroppen?
Men sjukvården kanske inte funkar så? Man kanske har för höga krav. Jag vet inte ja...
Nästa gång ska jag säga att jag mår dåligt av kåvepenin, så kanske man får nå annat mycket bättre penicilin, för det här va då helt värdelöst det.
Jag har varit hemma från VFUn måndag, onsdag, torsdag denna vecka. Det är som det. Jag tar igen det sen.
Jag har iallafall blivit mycket piggare idag. Det krävs nog att man tar det lugnt någon dag så kroppen får arbete bort viruset. Inte stressa alltså. Men det är ju lättare sagt än gjort....
tjaa
I´m sick of this
Jag vill bli frisk nu! Jag orkar inte vara trött och orkeslös nå mer. Jag har varit förkyld i två veckor nu. Visst, två veckor är inte så mycket för en förkylning, men när man är ute på vfu är det absolut inte lägligt att man är sjuk och klen. Då ska man ju verkligen vara på topp och visa framfötterna, och det är så förbannat svårt när man inte känner sig pigg. Jag tycker ju att det är skit roligt att vara på föskolan tillsammans med barnen och personalen. Men denna jävla förkylning och öroninflammation tar fan knäcken på mig. Det är liksom tufft att gå dit på morgonen trots att jag jobbar med helt underbara människor. Allt detta på grund av att jag känner att jag inte kan ge allt när jag är där. Det är surt!
Men det är bara bita ihop.
Jag var till Familjeläkarjouren idag med Devin. Han hade petat in sitt lilla klåfinger i ett gammalt jävla eluttag som mormor och morfar hade på baksidan av huset. Som den hönsmorsa man är så kännde jag att det var lika bra att åka upp och göra ett EKG på honom.
Det visade någon liten förändring på någon sekvens eller va hon sa. Jag skulle få höra mer imorgon tror jag, då någon barnläkare från Gävle troligtvis skulle ringa. Men det har vi ju inte sett än.
Men Devin är iaf hur pigg som helst så jag är inte speciellt orolig.
Puss
Nattskräck
Jag har försökt att få honom att lugna ner sig genom att titta mig i ögonen, låta han berätta va han drömt, om han har ont osv. Men jag har inte fått nå gensvar för fem öre. Han skriker och viftar i vild förtvivlan. Jag försöker krama honom men då blir det bara värre. Det är som om han inte känner igen mig.
Igår när han vaknade tog jag upp honom och gick ut i vardagsrummet. Han fortsatte precis likadant där och då börja jag fundera på om det var nå form av kramper han hade. Han skakar liksom i hela kroppen och ser helt hysterisk ut. Efter ett litet tag somnar han bara om, som om ingeting har hänt.
Jag googlade lite på mardrömmar hos barn och fick upp något som kallas "Nattskräck". Alltså jag har hört talas om det förut men inte orkat satt mig in så mycket mer i det, utan trodde mest att det handlade om barn som var rädd för mörket.
Iallafall. Allt som dom skriver om angående nattskräck stämmer in på Devin. Helt sjuk! Allt! Det är vanligt förekommande i 3-5 års ålder och anfallen startar när barnen sover som djupast, ungefär 1-3 timmar efter de somnat. Usch, man känner sig så hjälplös när man inte kan trösta honom på nå sätt. Men det är skönt att man vet va det är nu iallafall. Trodde ju han höll på att dö här igårkväll när han "krampa" och skrek så hemskt...
"Sådana anfall kan uppträda hos barn från tvåårsåldern och ända fram till tioårsåldern. Ett anfall kan upplevas som dramatiskt och skrämmande för den som ser det, men det är inte något ovanligt fenomen. Vissa barn kan ha ett enstaka anfall, men för andra är det vanligt förekommande.
Anfallen varar i mellan fem och femton minuter. I själva verket är barnet inte vaket utan i djup sömn. Det reagerar inte på dina försök till tröst, utan kommer snarare att försöka knuffa bort dig. Du bör därför inte försöka väcka eller lugna barnet, eftersom det ofta sätter sig till motvärn så att anfallet förstärks. Var närvarande och se till att barnet inte skadar sig. Efter anfallet kommer barnet till ro igen. Ofta somnar det utan att ha vaknat helt. Det är ingen mening att prata med barnet om händelsen nästa dag, för det kommer inte att minnas något av det som hände. Ett sådant samtal kommer därför bara att verka förvirrande."
Mitt hjärta
Öroninflammation
Usch vilken jobbig helg jag har haft. Det började på fredags em då jag kände att det slog lock för öronen. Under kvällen blev det bara värre och värre och sedan kom värken. Alltså då gjorde det inte riktigt ont utan det var mer otäckt. Jag sov nästan ingenting på natten mot lördag då den riktiga värken slog till. Mitt inatten sprack höger trumhinna. Jag ringde rådgivningen och fick tid hos läkare 11. Läkaren i sin tur tittade på mig i ungefär 1 min och konstaterade att jag hade dubbelsidig öroninflammation.
Runt kl 12 sprack vänster trumhinna och värken minskade. Sedan dess känns det som jag har en kudde över huvudet och ett betongblock på huvudet. Konstant huvudvärk och döv som en 90 åring. Också en förkylning på det då..
Så ligger det till.
Jag är hemma från VFUn idag men imorgon måste jag ta mig dit. Jag får inte missa mer nu. Det känns jobbigt för jag vet att jag inte kan ge allt när jag väl är där om huvudvärken ska fortsätta såhär.
Jag lär bara tillägga att det dunkar i mina öron hela tiden. Jag märker det enbart när det är tyst omkring mig, och då tror jag först att det är någon som går utanför eller i trapphuset innan jag inser att det är mina öron som bultar. Kul!
Snart så...
Som ni alla vet så fyller ju jag 25 år snart. Jag ska ha fest. En jävla fest och det krävs timmar med planering. Just nu sitter jag och planerar till exempel. Eller jag spånar rättare sagt. Spånar fram olika alternativ till festen. Det kommer bli en fantastisk tillställning ska ni veta.
4:e Juni är datumet som gäller.
Sååå skaffa barnvakt redan nu mina vänner, för nå kids är inte riktigt välkomna denna kväll. Det passar sig liksom inte....
Puss på er
2011-04-04
Men jag har ju tamme tusan inget att berätta heller nu när jag tänker efter.
VFUn rullar på iaf. Jagf har upptäckt att jag är galet bra på att minnas namn. Helt otroligt. Jag blir lite rädd för mig själv vissa gånger att jag kan minnas alla dessa barns namn. Men det är ju bra det iaf. Hade varit lite värre om det var tvärtom.
Annars då. Jag tränade inte en enda jävla dag förra veckan. Jag var så trött och slut och hade ingen ork för fem öre. Usch! Fy på mig! Jag känner iallafall att denna vecka börjat bättre. Jag var pigg imorse och cyklade till jobbet. Och då lär jag bara tillägga att: Jävlarr va fort det gick att cykla. Jag lämnade Devin och cykla till jobbet på mindre än 13 min. Jag hitta jordens genväg så det gick skit fort. Kanon ju!
Jaja, jag har även varit på step/styrka idag. Det gick bra och fort. Min puls var hög och jag svettades, och kommer med största sannolikhet ha träningsvärk imorgon. Som det ska vara alltså!
Nej nu orkar jag inte nå mer. Big Brother nu. Heja Rodney!
Hej
Sopslut
Men jävlar vad tidigt jag och Devin klev upp idag. Jag klev upp 5.20 och Devin 5.45. Är det mänskligt att gå upp så tidigt? Gud glömde även bort natten som var, och Devin var vaken till och från hela natten. Han hostade och grät om vartannat. Han hostar och sen när han drar in får han knappt nå luft låter det som. Han är även lite förkyld också men i övrigt pigg.
Såå, ingen idé för mig att vabba för lite hosta.
Alla är hostig och snorig denna årstid, så om febern håller sig borta kan de vara på förskolan. En pedagog på Devin förskola sa det till mig idag. Det tyckte jag var bra sagt....
Nu ligger min lilla tokunge och sover här bredvid. Han var så trött så han får väl vila sina fina ögon en stund då.
Kärleken min
Essajkå
First day
NU har min sista VFU period dragit igång. Jävlar va knepigt det känns att säga SISTA. Shit...
Första dagen var idag och det gick bra. Jag är på en småbarnsavdelning och de barn som var där idag var underbara. Supersnälla och mysiga. Dock var det endast 6 st barn där idag, vilket gjorde att hela dagen gick vääldigt långsamt. Efter lunch sover ju nästintill alla barn och då stod tiden verkligen stilla.
Jag har iaf bestämt mig för att ta en promenad på min rast för någon träning efter jobbet lär man ju inte hinna med.
Mmm, så ligger det till idag. Imorgon däremot börjar jag kl 6.30, och herregud va ovant det kommer vara! Jag har förberett Devin hela kvällen att han ska "gå upp tidigt, inte titta på bolibompa innan dagis och äta frukost på dagis". Jag tror ärligt talat inte att han bryr sig så speciellt mycket om det. Det är mest jag som är ovan och får dåligt samvete för att jag måste släpa upp han ur sängen när han sover som skönast. Meen så är verkligenheten, jag vet!
Tja då..
Dumma mamma!!!
Men herregud vilka fruktansvärda dagar man kan ha ibland. Då menar jag psykiskt alltså. Eller, det psykiska och fysiska hänger säkerligen ihop när man mår så dåligt som jag har gjort nu på eftermiddagen. Helt plötsligt började jag känna mig som världens sämsta. Sämst på allt! Sämst på skoluppgifter, sämst på att träna, sämst som pedagog, sämst som mamma, sämst som vän, sämst på att laga mat, sämst på att planera och tamme fan sämst på allt. Jag blir galen på mig själv när jag blir såhär men jag kan fan inte rå för det. Det bara blir så...
Nu på kvällskvisten har det varit väldigt jobbigt här hemma. Devin har grinat, jag har grinat, Devin har skrikit på mig, jag har stängt av tvn för honom, Devin har skrikit att jag är dum, jag har grinat ännu mer, han har grinat igen och så har det fortsatt..
Sen är det inget som kan få mig att må bättre heller. Jag vill inte ha någon här hemma som sitter och tycker synd om mig och kramar om mig osv. Usch, sånt orkar jag inte med.
Iallafall så blev det bättre efter ett tag. Devin sa förlåt och jag sa förlåt till honom. Han läste en bok för mig och jag lagade mat åt honom. Han åt som en häst, så där har vi nog förklaringen till varför Junior inte var på sitt bästa humör. Men vad är min förklaring då?
Är det fullt normalt att vara så här "känslig"?
Naturgodis
Och då äter jag inte något av de godisar som innehåller nötter, vilket kanske är typ 80% av sortimentet.
Men det är gött ändå hörrni!!!
Sunshine
Nu ska jag snart bege mig till skolan. Vi har VFU seminarium idag. Mindre roligt..
Ikväll ska vi på föräldramöte på Devins förskola. Första jävla gången 1½ år!!! Hoppas man får någon vettig information om verksamheten. Vore ju kul...
Ha en bra dag allihopa. Vi hörs senare ikväll!
Ge mig sommar!!!!!
Verksamhetsförlagd utbildning...
Men jag kan ju iallafall säga att mig lär ni då inte se skymten av under dessa veckor. Herregud, hur ska det gå att "jobba" heltid hela April?????
Jisses!!
Nu ska jag på Step/styrka. Skriver mer sen.
Puss heej
